Jorå... så att...

Du ska va president!

Stackare... hehe

Kollar misslyckade tatueringar på nätet. Undrar om den här snubben är nöjd med sina "flames"

My Bloody Valentine - Only Shallow

Jag tror det var -93. Jag och två tjejkompisar satte oss i en bil till Köpenhamn för att se My Bloody Valentine. Jag hade en ljusbrun gammal skinnjacka från sextiotalet, rufsigt hår. Jag minns det tydligt. Det är fortfarande en av mina största konsertupplevelser. Jag stod längst fram. Kevin Sheilds tvingade fram gitarrmattor tunga som bly. Det gnisslade, tjöt, en konstant rundgång... så vacker som rundgång faktiskt kan bli. Bilinda Butcher var den coolaste tjejen som fanns, jag var nog förälskad i henne också.

My bloody Valentine var mitt tidiga nittiotal på så många sätt. Jag kan sätta på "Loveless" när som helst, eller "Ecstasy & Wine"... tidlöst. "Loveless" från -91 var det sista de gjorde tillsammans, sedan har det varit tyst... fram tills nu. Kevin Shields som på senare tid mest ängnat sig åt Primal Scream gick ut och berättade att de skulle återförenas förra året. I år spelar de på Roskildefestivalen följt av en ny platta.

Jag får lite ont i magen av detta. Jag skulle så gärna vilja se dem igen. Jag vet att det aldrig kommer att bli som den där magiska aftonen för 15 år sedan. Men skulle bara en uns av den magin finnas kvar skulle det vara värt hela resan.

Nya plattan vågar jag inte ens tänka på. När det begav sig var de banbrytande med sin "shoegazing" stil. Idag är jag rädd för att det kommer att falla platt. Har sett det för många gånger. Men hoppas kan jag alltid göra.

Läser i Aftonbladet att Michael Bolton nobbar Allsång på Skansen. Borde det inte vara tvärtom?

Semestern lider mot sitt slut...

... Idag mjukstartar min nya tjänst som redaktör på Titan. Som Post-it pundare känns det som att jag kommer trivas ypperligt.

Ett inlägg... äntligen!

Bilden är tagen från min TV. På bilden ser ni en kostymklädd farbror som sjunger tillsammans med en massa andra människor. De sista dagarna har varit sjukt innehållsrika vilket ni förstår.

Glad midsommar 2

Dagens tantpoäng

Camilla - Nu måste vi sätta på grillen snart så att vi hinner dricka upp kaffet innan det blir kallt.

Glad midsommar!

Vad faaan håller ni på med

Har aldrig sett ett tröttare, mer viljelöst, tråkigt Sverige. Att totalförnedras av ett explosivt Ryssland som skedde igår är under all kritik. Att ingen... ingen kunde ta tag i det och försöka spela lite, eller ens hålla boll, inte ens efter 1-0 målet är för mig helt osannolikt. Ljungskile hade gjort ett bättre jobb.

Grattis Ryssland - ni är verkligen värda segern.

Vad faaan håller ni på med

Jag känner mig helt grundlurad. Ryggradslösa politiker som våldtar vår demokrati är inte okej. Jag offrade ett värdefullt kryss på en av dem. Inte okej.

http://www.stoppafralagen.nu/

Där nånstans...

... spelar bröderna Rongedal just nu. Det vi frågar oss är om "groupien" vill ha bägge, eller är hon tänd på en specifik av dem.

Nu börjar det hända grejer.

Onsdag 18 Juni 2008

Idag gläds jag över att:

Det snart är midsommar.
Vi snart är i kvartsfinal.
Någon uppfann köttfärs.
Så många (medborgare) står upp mot FRA lagen.
Kärlek finns.
Jag har många fina vänner.
Kleerup passar utmärkt som "klä på mig efter duschen" musik

Idag stör jag mig på att:

Det snart är midsommar och jag har ingen aning om vad jag ska göra.
Ryssarna går till kvartsfinal.
Vissa (politiker) fan inte vågar stå upprätt mot FRA förslaget.
Kärlek finns.
Att min nya granne spelar trumpet.
Att Patrik Isaksson släpper en samlingsskiva med namnet "en snäll mans bekännelse."

Eller?

Förutsägbar nyhetsfotografering

Det här är familjen Lindborg. De är besvikna på något, det ser man på bilden, på deras miner. Kanske är de trötta på samhället, på staten. Någon har behandlat dem orättvist. Kanske har de blivit av med något. Mest sannolikt är ändå att de tycker att samhället behandlat dem illa. Det brukar sådana här bilder berätta - Nu blir ni allt nyfikna va?

Bilden är från Aftonbladet. Fotografen led av idétorka. Han bad familjen Lindborg stå i en halcirkel och se besvikna ut.
- Se nu riktigt besvikna ut, så knäpper jag några bilder snett uppifrån, sa han säkert till dom.

Gissa vad familjen Lindborg är så trötta på

Tillbaka till verkligheten

Är det så här det ska vara? 60 grader, handdukar. Det var mycket roligare här om dagen. 

Det värsta med att campa är fukten i tältet. Värken efter liggunderlaget på ojämn mark. 

Det bästa är vänskapen man får med sina tältgrannar. Ett par minuter tar det, sedan känns det som att man känt varandra ett bra tag. Jag menar - att överhuvudtaget komma på tanken att prata med mina "riktiga" grannar i stan känns långt bort. Om det nu inte är så att det handlar om praktiska saker som tvättstuga eller styrelsemöten.

På Camp Sweden i Innsbruck släppte vi våra bekymmer. Vi pratade fotboll, alla med samma mål i sikte - Att åka till Salzburg och kamma hem tre poäng mot grekerna. Vi pratade relationer, spelade musik, sjöng, drack pilsner, skrattade. 

Nu står jag här med mina handdukar - tvättiden håller på att ta slut. Ska det vara så?

Österrikarna har fattat grejen

Mackans bränna

Tältgrannsämja

Granne gör ett halvrisigt försök att spela trumpet till Timo Räisänen

Jag var där!

Var var ni?

På spymlan...

... träffar jag en gammal man vid namn Geoffrey. Det jag vill komma till är att hans leende är identiskt med en av mina stora idoler - Peter Sellers. Och för övrigt är han lik - Geoffrey Rush.

 

Peter Sellers topp 3

- Being There 

- The Party

- Dr. Strangelove or. How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb

Vilken sås är du?

Jonne tycker att jag är vaniljsås. Tillgänglig men ändå lyxig, skön och mjuk. John påstår själv att han är nån form av löksky. Vet inte riktigt vad han menar. Men typ simpel, svettig men ofta helt underbar. Wille är bea. Fri tolkning.

Nu är det semester

Det är tidig kväll. Det är vänskap. Det är rålis.

Att avsluta det man påbörjat

Jag avundas folk som inte ger upp, som fullföljer det dom ger sig in i. Själv önskar jag att jag vore mer målinriktad vid vissa tillfällen. Jag gillar inte motgångar.

Mikael på bilden ovan hade gett sig faaan på att fullfölja Göteborgsvarvet. Oturligt nog bajsade han ner sig, men han vek inte ner sig. Det är stort... det är kämparglöd. Med det menar jag inte att det okej att springa omkring med bajs på låren som vuxen. Men ändå. Han fullföljde sitt mål - och gick i mål.

TRE dagar kvar till semester

Tre ynka dagar. Sedan kastar jag munskyddet... denna tråkiga illaluktande accessoar. Peder - min stiliga ljudtekniker till vänster tänker inte ta semester... inte hans grej.

Västarna som vi bär av bly för att skydda oss från strålning under operation tänker jag inte heller bära under semestern. Jag tänker ha chinos, uppkavlade jeans eller shorts. Egentligen tycker jag att det är ruggigt fult med shorts men jag måste släppa det helt enkelt. 

Vi börjar med Österrike och lite fotboll till helgen. Sedan blir det Stockholm och förmodligen lite Varberg. Jag är öppen för alla förslag - ring mig.