Jag har fått en sjukdom

Jag är sjuk... har för första gången drabbats av en modern åkomma. Jag har fått musaxel, en annan form av musarm. På framsidan av höger axel har en ond knuta bildats. Otroligt irriterande. Testade precis att manuvrera min mus med vänster arm i stället, för att läka, att hitta någon balans. Men det går ju fan inte. Fungerar ungefär som att klippa sig själv där bak med en spegel som man speglar i en spegel, ni vet. Pilen irrar runt som en tokig på skärmen. Knapparna sitter tvärtom. Hjärnan vill en sak, musen gör något annat. Varför är man högerhänt eller vänsterhänt? Jag vill vara dubbelhänt.
Kanske borde skaffa en sån där anordning som man blåser i för att förflytta markören, en sån som handikappade har... men jag vet inte.

Vad hände egentligen under julhelgen?

Någonting hände - med min magsäck. Konstant hunger, konstant sug. Jag har liksom inte kommit ur denna spiral av enorma matintag. Och snabbt går det också. En lunch skulle jag tippa förtärs på ungefär sju minuter. Morgonmackorna har blivit fyra från tidigare två. Gott.

Yrke: Rubriksättare.

Det är de där små detaljerna som gör helheten.

Williams fetish för gigantiska lampor...

... gjorde att vi valde Scandic Malmens nya hotellbar. En bra start på 2009 tycker William.

Andra dagen - nya året

Sitter på jobbet... kommer i kapp, går igenom mail, pillar med ett manus. Funderar på att åka härifrån, unna mig ett par nya Converse, kanske en ingefäradrink på Ljungrens... drinkarnas drink. Till den några magiska dumplings. Undrar om jag ska dricka vin ikväll, eller ligga raklång i soffan med en Cola light och någon halvsur film. Alla dessa val och kval... Vad göra med dem.

2008 har jag inte smält ännu. Har dock kommit fram till att det varit ett väldigt omtumlande och händelserikt år. Stora förändringar, högt och lågt, glädje sorg, sött och salt...

Varberg - Stockholm

Det blev en bra jul. När jag räknar efter har jag faktiskt ätit julbord sex gånger under de tre dagarna jag spenderade i Varberg. Jag svettas potatigratäng, bajsar prinskorvar och har köttbullar i öronen... nåt åt det hållet. Jag är mätt. Jag är belåten. Jag är förhoppningsvis lite tjockare än när ja lämnade Stockholm.

Hemresan gick någorlunda smärtfritt för att vara SJ. Endast två stopp pga tekniska fel, nåt annat tjosan som jag inte förstod och bara en halvtimme försenade. Bra jobbat där, Statens Järnvägar. Tur att jag fick en Lagavulin i julklapp. Tack mamma.
För övrigt fick jag en ask Noblesse, en tumstock och en stavmixer. Nu kan jag äntligen göra festliga soppor och salsor.

Nu en efterlängtad middag vid Nytorget. Sen sova.

Jaja, god jul då...

Va?

"Roligast är det när det rasslar i dammsugarröret", säger Reinfeldt.

Humor på redaktionen

... Annars kan man ju alltid åka till Norrviken och handla kött.

Dagens outfit: Påsar under ögonen och svart kofta.

Ny lägenhet - ny matta?

Hela redaktionen har fått sig ett lyft...

... sedan Jason beslutade att pimpa upp sig inför den nya säsongen.

Hur orkar man...

Sitter på 76:an mot gärdet. Läser en City och spanar in båtarna längs Strandvägen. Bussföraren har på P3, lite högre än vad de brukar ha på bussarna. Det är trevligt med lite mogonradio på väg till jobbet kan jag tycka.

Ungefär vid Djurgårdsbron går "The number of the beast" med Iron maiden igång. Mittemot mig sitter en tant... hon sitter på ett av de här sätena som är felvända. Hon börjar vrida på sig, söker ögonkontakt med andra resenärer, skakar lite lätt på huvudet, ser brydd ut. Ingen respons.

Till slut går hon fram till bussföraren, säger med en gnällig röst.
- Skulle du vilja vara så vänlig att stänga av det där oväsendet.
Sedan går hon tillbaka till sin plats, ser sig omkring ytterligare. Ingen respons.

Varför? Varför orka bry sig? Vad är det för fel med lite musik på bussen? Undrar hur tankarna gick i tantens huvud?
- Här betalar jag dyra pengar för mitt SL kort, inte ska jag behöva bli utsatt för detta.
- Det har ju alltid fungerat så bra utan radio, varför ändra på sådant som alltid fungerat.
- Ungdomar.

jag vet inte... jag blev bara lite störd.

Lördagskval

Funderar på om jag ska äta min Tarragona nu, eller spara den till i kväll.

Fredag kväll - Sturehof 22:52

William: Nä, nu måste vi gå härifrån. Det luktar ju gammalt surt könsorgan här inne.

"Bleckan" slår tydligen på stora trumman denna helg...

... Och serverar en lyxig "kebabpasta" i vintermörkret.

Bara på Ringvägen, vänner.

Stockholm - Bahamas: 10875:-

Vad är mitt problem?

Jag anser själv att jag är rätt bra på att hålla tider. Att jag är hyggligt strukturerad i andra sammanhang. Men en sak går bara inte. Jag kan inte lyckas... har aldrig lyckats. Det är att lämna in hyrfilmer (ja, jag hyr fortfarande film) i tid. Jag hyrde Indiana Jones i söndags, den ligger fortfarande hemma... idag är det torsdag. Jag tänkte gå ner med den igår, men blev lite nojig eftersom den redan var såpass försenad. Videobutiken ligger i mitt hus ska tilläggas.

När jag bodde på Hornstull fick man ha filmerna i en vecka... lyckades aldrig. Varje gång jag hyrde en ny film sade uthyraren.
- Johan, jag ser att du har en skuld här... en film som var förse...
- Jag vet, avbröt jag henne alltid.

Ikväll ska det ske. Jag ska lämna tillbaka filmen. Jag. Ska. Lämna. Tillbaka. Filmen.

Hur svårt kan det vara?

Min projektledare var från Västervik

Idag gör hon sin sista dag på redaktionen. "Nu är det dags att gå vidare", säger projektledaren. Därför bjuder hon idag på en textrad ur Scorpions "Winds Of Change."

Så dålig, så dålig...

...jag har varit på att uppdatera. Men nu. Snart. Snart.

Systembolagets säljknep

Ska köpa vin till dagens middag. Funderar på om inslag av "stall" fungerar?

Tidskrifter jag aldrig kommer att köpa, del 1.

Imperiet - någon gång under kvällen

Vad säger jag till David här egentligen? Varför ser han så lycklig ut?

Det var det, det.

Nu lägger vi ännu en helg bakom oss och blickar framåt.

Just another Ikea story

Att jag var så ouppmärksam när jag köpte min bäddmadrass på Ikea så att jag tog fel storlek har retat mig till vansinne den senaste veckan. Jag behövde alltså åka dit en gång till för att byta den, vilket jag gjorde igår. 3:an till Slussen. Röda till Skärholmen och sedan ytterliggare en buss för att komma dit. Detta med en stor, fet jävla madrass... i rusningstrafik. Runt det gigantiska hemska varuhuset piskade regnet ner. Jag var dyngblöt och den hemska höststormen ville slita madrassen ur mina händer.

Väl där, efter att jag lämnat den otympliga madrassen, vid "återköpen" hos en sävlig kvinna, som förmodligen gråter sig till sömns varje kväll av tristess. Därtill ett sargat självförtroende av att tvingas bära den gulfula Ikeauniformen dag ut och dag in, var det raka spåret till restaurangen för att komma till sans inför fortsättningen.

En René Barbiér senare var jag redo att äntra självplocket för att inkassera min nya madrass... då var den slut. Men uppmärksam som jag var såg jag att det fanns en pall med madrasser några våningar upp i hyllan. Vilken tur då att de stod några truckförare bredvid... trodde jag.

- Tyvärr får vi inte lyfta ner dem innan halv åtta p.g.a. personalbrist, säger den ena.
- Mähh, det tar två minuter, vad är problemet?
- Jo, först måste du beställa ett lyft av vår chef innan vi har rätt att göra det... p.g.a säkerhetsrisken.

Nu blev jag trött igen. Va fan, vad var problemet. Jag fick helt enkelt köpa läget. Gick bort till det underliga skrytbygget Heron City och O´Learys i väntan på rätt klockslag. Det blev i.o.f.s ett kul äventyr och jag har faktiskt min nya madrass hemma nu.

Vet inte riktigt vad jag ville berätta med det här. Men hoppas slippa Ikea på ett tag nu.

Weekendpics

William tolkar "Haute its mein tag" med Blumchen.

Här får man sin nya soffa levererad av Ikea...

...Och den första instruktionen i bruksanvisningen ser ut så här.
- Men serru, Ingvar, det här kommer jag inte att gå på. Jag tänker inte att "ringa en vän." Här spelar vi inga spel. Nu tänker jag trotsa er, och visa att jag är en tänkande och självständig människa. Det är trots allt en soffa jag har köpt, och inget jävla Mekano.

Min kvarterskrog på Ringvägen har verkligen satt ribban högt

Hur var det nu med brunbjörnen egentligen...

Carmen

Tog en sväng till Carmen igår. Jag gillar Carmen, har alltid gjort det... har dock svårt att sätta fingret på varför. Det är definitivt inte maten. Ingen går till Carmen för att äta. INGEN. Ibland ser man dock några stackare som beställt in en tallrik pommes med bea, eller en skål med varma chips.

Det handlar nog om mixen av människor. Samtalen har alltid en tendens att lyfta eller spåra ut till väldigt underhållande nivåer. Intryckt i ett hörn bland indiekids, crustare, punkare, spanska aktivister, låtsaspoeter, halvalkisar, vilsna konstnärer, fattighjon, bajare och en och annan dvärg spånar vi och dricker Kahru.

Var där med William, Johan, Wille och Camilla. Lyssnade till Willes spännande berättelser från Nordkorea. Hade ett långt samtal om hur man skulle kunna lära en brunbjörn att cykla och att det förmodligen är omöjligt att tämja en fisk.

Vad är egentligen grejen med Södermalm och särskrivningar?

Mycket lås är det också.

Wille tillbaka från Nordkorea

Det firar vi i mitt nya kök.

Slutkörd i varuhusens missfoster.

Äntligen blev det av. Jag och Ikea blev vänner för en dag. Inte riktiga vänner kanske, men vi gjorde ett tappert försök. Nu är det klart, dags att samla nya krafter... för skiten ska ju tydligen skruvas ihop också. 14000 kronor fattigare, fast ett halvt hem rikare. Det blir nog bra det här.

Ett tecken

Just nu pekar den fetaste regnbågen ner i Nasdaqs byggnad i Frihamnen.

Nu är det tydligen skiljeteckensfest på Södermalm.

Och jag vill ha en ny TV

Stor tv i Eskilstuna.

Då gjorde man ett gästspel som inslagsproducent igen. Här filmar Tomas en flugsvamp. Fråga mig inte varför.