What´s that smell?

Sneglar på min projektledare. Våra blickar möts. Ungefär samtidigt frågar vi varandra vad det är som luktar på kontoret. Vi funderar, spekulerar, fortsätter att lukta. Jag föreslår gammal apelsinjuice... Sedan slår det oss. Det luktar morgonurin på redaktionen idag. En stickande odör av frän morgonurin. Helt plötsligt känns det inte okej längre. Vi försöker sluta att lukta. Men det går inte. Jag ser hur näsvingarna börjar att röra sig på mina övriga kollegor. Alla sitter plötsligt och luktar. Varför är det så svårt att låta bli att lukta, hur illa något än luktar? Vi snackar ju inte nybakade kanelbullar här. Varifrån odören kommer förblir dock olöst. Vi får helt enkelt bara köpa läget - att det luktar morgonurin på redaktionen idag.