Carmen

Tog en sväng till Carmen igår. Jag gillar Carmen, har alltid gjort det... har dock svårt att sätta fingret på varför. Det är definitivt inte maten. Ingen går till Carmen för att äta. INGEN. Ibland ser man dock några stackare som beställt in en tallrik pommes med bea, eller en skål med varma chips.

Det handlar nog om mixen av människor. Samtalen har alltid en tendens att lyfta eller spåra ut till väldigt underhållande nivåer. Intryckt i ett hörn bland indiekids, crustare, punkare, spanska aktivister, låtsaspoeter, halvalkisar, vilsna konstnärer, fattighjon, bajare och en och annan dvärg spånar vi och dricker Kahru.

Var där med William, Johan, Wille och Camilla. Lyssnade till Willes spännande berättelser från Nordkorea. Hade ett långt samtal om hur man skulle kunna lära en brunbjörn att cykla och att det förmodligen är omöjligt att tämja en fisk.