fredag 25 januari 2008

"I love your work"


Var på galapremiär av Tim Burtons nya film igår, "Sweeney Todd: The demon barber of Fleet street".

Tim Burton är en av mina stora idoler, ett geni skulle jag säga. Rätt som det är står han där framför mig i foajèn med ett vinglas i handen. Jag går fram emot honom, möter hans blick och säger:
- I love your work!

Samtidigt nickar jag, nästan bugar lite försynt med huvudet. Sedan vänder jag mig om och skyndar därifrån.

Vad hände egentligen, varför sa jag så? Jag hade kunnat säga vad som helst, kanske inlett en diskussion. När jag får chansen att prata film med en av de stora beter jag mig helt freaky.

Det som retar mig mest är att jag sa precis samma fras och betedde mig precis likadant när jag träffade Philip Seymour Hoffman på en klubb i New York:
- I love your work.

Så jävla dumt.

6 kommentarer:

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

Men modigt. De flesta hade nog inte vågat säga någonting alls.

/Klaus

Wille sa...

Love your work, johan! Jävligt bra film för övrigt!

Anonym sa...

Cheesy cheesy cheeseball!!!

I love your work, töntigt men ack så gångbart. Jag är ju av samma skola. Klart du skulle säga något mer detaljerat, visat att du inte är en i massan utan en riktig kännare. Men ibland funkar inte hjärnan som man vill och då känns ändå I love your work helt ok. Trots kommercialismen.

- Tina

Erik Ahrnbom sa...

Inte alls dumt. Bra.

Huskorset sa...

Ja! Bra.
Själv sa jag nada till Jens Jonsson härom filmfestivalkvällen, fast jag fått glada illrop av Erika i förväg.
Fegade ur, enligt Tyskungens princip.
Phtprtrrr.

TeachMom sa...

Håller med ovanstående. Själv hade jag fått seriös tunghäfta, tror jag. Tror också att han uppskattar såna snabba kommentarer mer än någon lång utläggning. I alla fall just då. Kanske.