Tillbaka till verkligheten
Är det så här det ska vara? 60 grader, handdukar. Det var mycket roligare här om dagen.
Det värsta med att campa är fukten i tältet. Värken efter liggunderlaget på ojämn mark.
Det bästa är vänskapen man får med sina tältgrannar. Ett par minuter tar det, sedan känns det som att man känt varandra ett bra tag. Jag menar - att överhuvudtaget komma på tanken att prata med mina "riktiga" grannar i stan känns långt bort. Om det nu inte är så att det handlar om praktiska saker som tvättstuga eller styrelsemöten.
På Camp Sweden i Innsbruck släppte vi våra bekymmer. Vi pratade fotboll, alla med samma mål i sikte - Att åka till Salzburg och kamma hem tre poäng mot grekerna. Vi pratade relationer, spelade musik, sjöng, drack pilsner, skrattade.
Nu står jag här med mina handdukar - tvättiden håller på att ta slut. Ska det vara så?
6 kommentarer:
jag säger att det är fint.
manlig kärlek är enkel kärlek.
okomplicerat.
och så är campinglivet speciellt.
bort från vardagen.
fan johan, när tar vi vår första campingöl?
ska vi slå upp ett tält i rålis?
/kp
Ja, det ska nog fan vara det. Det är inte mer än rätt så roligt som du har haft det ; -)
Jag lovar och svär. Jag kommer aldrig bo i tält. Never never
Jag och Wille delade ändå på ett tält med tre socrum... typ 5 meter långt. Ändå blir det obekvämt. Kan det vara åldern?
Så, nu har jag hittat hit - håller med om camping-magin. Det var en redig dag som sent ska glömmas.
Nu ska jag åka och missa matchen på skiva. Kanske lika bra med ett-noll i baken?
socrum, det är fotbollskillar det!
Skicka en kommentar